Status skakigt.

Redan onsdag idag, och den här dagen flög verkligen förbi. Jag funderar mycket på framtiden just nu. Ena dagen känner jag hopp och förtröstan, andra dagen känner jag hopplöshet. Flera jobb har ställts in den här våren eftersom att många av de företag jag jobbar mot går på knäna, permitterar personal och drar i olika bromsar just nu. Ett event som jag skulle föreläsa på är inställt, andra för mig viktiga uppdrag är inställda. Det mesta är liksom på paus just nu och även om jag vet att det inte bara är jag som är utsatt kan jag inte låta bli att känna mig lite ensam i det. Och dålig. Som att inställda jobb är ett kvitto på att jag inte är bra nog.

Adjustments.jpeg

Men jag vet att många av mina kollegor går igenom precis samma sak. Många av de mest talangfulla människor jag vet som byggt upp välfungerande och äntligen blomstrande företag har nu inga jobb. På grund av den där sketna Corona. Det gör mig så ledsen.

Adjustments.jpeg

Och som alltid när jag känner mig inträngd i ett hörn klurar jag på nya ideer. För jag är så in i bomben säker på att jag är något på spåret här. Att jobba med saker som utvecklar, utmanar och som inte känns som jobb för att det är så in i bombens roligt, ett sånt jobb är så rackarns svårt att släppa taget om.

Adjustments.jpeg

För mig handlar det också om ett sätt att leva. Att få vara kreativ och skapa, men också om flexibiliteten att vara nära barnen. Att inte missa deras uppväxt för att jag måste jobba oflexibla arbetstider. Med all respekt för att det är en lyx få förunnad och att många inte alls känner igen sig i den känslan.

Men kanske allra mest att känna att jag är chef över mitt eget liv. Att det är jag som styr skutan liksom.

Adjustments.jpeg

Den här kakan ändå. Den verkar räcka ett halvt liv. Och blommorna som ger energi och lugn mitt i all ovisshet.

Adjustments.jpeg

Snart blommar det mer och mer i trädgården. Jag älskar att vara där ute och pyssla, skrota och skola om och titta till mina små plantor. Den bästa typen av meditation om du frågar mig.

Adjustments.jpeg

Jag vet inte riktigt vad jag vill säga med detta mer än att skicka en kram till alla er där ute som tycker att livet känns som en uppförsbacke nu. Vi klarar detta, tillsammans!