Min vision board — Emelie Sundberg

Igår nämnde jag på Instagram att jag skulle knåpa ihop någon form av “Vision board”. Jag fick då önskemål om att visa och förklara hur jag gjort så här kommer en djupdykning in i min hjärna och hur jag har tänkt när jag gjort just min vision board.

Några av er vet redan att jag i början av sommaren fick en ADHD-diagnos. Nu har det gått några månader sen dess och jag har hunnit landa lite i diagnosen. Precis som jag skrev på Instagram så är det ju naturligtvis inte så att en ADHD diagnos förändrar mig. Jag är ju fortfarande jag, samma person som jag alltid har varit. Men även om det inte förändrar mig eller tiden som varit så ger det mig en förklaring. En förklaring som jag har sökt efter nästan hela mitt liv.

Att gå igenom en NPF-utredning väcker naturligtvis otroligt mycket tankar och känslor. Och för mig har en diagnos varit som att få en förklaringsmodell till mig som person. Det känns cheesy att säga det men känslan är lite som att jag har sett grumligt i hela mitt liv och nu äntligen har fått ett par glasögon. Saker faller mer och mer på plats.

En sådan sak som har växt fram (eller fallit på plats) under de här månaderna är att jag har insett att jag tidigare inte bara har försökt anpassa mig och min ADHD-personlighet till en “neuro-typisk” värld utan även mitt företagande. Och det är lite som att försöka trycka in en trekantig kloss i ett kvadratformat hål i en sån där plocklåda som små barn har. Det. går. inte.

Vi lever i ett samhälle där ”neurotypiska” personligheter premieras. I det samhället kan många med ADHD känna sig otroligt fel. Vi är ett gäng kicksökande, rastlösa människor med obalans i dopaminsystemet som haaaaatar att ha tråkigt. En av våra styrkor är att vi hela tiden vill framåt, utvecklas och utmanas. Detta samtidigt som vi i ofta saknar konsekvensbedömning. Vi drivs av snabba belöningar och har otroligt svårt att ta oss igenom saker som inte ger belöning direkt även om det gynnar oss på sikt.

I mitt företagande har jag kämpat en del med det här utan att ha förstått varför.

Inom företagande pratar man ofta om vikten av att ha tydliga mål och visioner. Man ska veta vad man gör, varför man gör det och framförallt, vart man är på väg.

De gånger jag satt mig ner för att fundera kring det här och för att göra någon slags affärsplan för mitt företagande har jag alltid känt mig uppgiven och oinspirerad.

Jag vet inte vad jag vill göra om 5 år. Jag vet knappt vad jag vill göra imorgon? (eller ens om 10 minuter..)
Den typen av mål som jag förväntas sätta upp får inte igång mig. Det blir bara floskler på ett papper. De får mig inte att känna något.
Jag har så svårt att rikta in mig på en sak, för jag vill så MYCKET! Men ”mycket” premieras inte. Man måste nischa sig, vara tydlig och avgränsad.
Pengar. Jag drivs inte av pengar. Iallafall inte tillräckligt mycket. Jag drivs av utveckling och att utmanas. Av saker som får mig att känna. Jag drivs av större frågor, av personlig utveckling, av att hjälpa andra. Av att förändra. Av att skapa och vara kreativ. Pengar är ett nödvändigt ont men det får ofta så mycket fokus i dessa sammanhang.
Money isn´t everything. But everything needs money

Så. Igår satte jag mig ner för att göra min egen ”Vision board” för mitt företagande. Och den handlar absolut NOLL om inredning. Noll om sociala medier. Noll om räckvidd, exponeringar eller antal foto- eller stylingjobb jag ska få in under kommande år. Den har en liten liten del som handlar om pengar. Den delen är liten för att det inte är det som driver mig. Men den måste finnas där för att jag ska kunna göra allt annat som gör just det. Driver mig alltså.

Den handlar om min riktning. Om min vision framåt för den jag är och den jag vill vara. Om vad som får igång mig. Om vad som ger mig energi och glädje. Om vad som inspirerar mig och får mig att vilja gå upp på morgonen.

Där står det bland annat “ha roligt”, utmanas, utvecklas och växa. Men också frihet och inspirera.

Min vision board kommer att få vara min vägledning i allt jag tar mig för framåt. Jag vägrar hålla mig innanför den box som samhället har bestämt att man ska hålla sig inom. Jag tänker vara den personen som misslyckas med 9 saker men lyckas med den 10:e. Glömma mina misslyckanden och gå vidare. Jag ska göra flera saker i mitt företag och inte hålla mig till en sak - så länge det går linje med min.. just det - vision board .

Jag ska hitta min “tribe”. Dvs de som hejar på mig när jag klättrar upp i det tionde trädet för att leta efter de äpplen jag inte hittat i de tidigare 9 träden. Jag behöver inte bli förstådd eller omtyckt av alla, jag behöver hitta min väg.

Jag ska fortsätta våga testa nya saker. Våga misslyckas men våga testa igen. Så som jag alltid vågat och drivits av den där nyfikenheten. Jag ser framför mig mitt lilla modiga jag. Hon som som åttaåring ville starta barnhem när hon “blev stor”. Hon som ville bekämpa barnfattigdom och utrota barnsoldater som tioåring. Hon som vågade testa. Som inte övertänkte eller gjorde saker komplicerade utan bara “gjorde”. Hon som ännu inte hade hunnit bli så påverkad av hur saker skulle gå till. Hon som ännu inte anpassat sig till “boxen”.

Det här är inget nytt tankesätt för mig. Jag har nog alltid fungerat såhär. Men som vuxen har jag mer och mer känt att jag gör fel. Att det inte går att ha “ha roligt” som mål i sin företagsvision. Samhället/boxen har lärt mig att inte “lyssna så noga på magkänslan”. Det är bara det att jag/vi inte är menade att leva i den där boxen. Jag/ vi är menade att tänja, stretcha och ifrågasätta den. Och det är först när jag får möjlighet att göra det och vara den jag verkligen är som jag kommer kunna blomstra på riktigt.

Det här är jag och min vision, men jag tror att många, oavsett ADHD-drag, kan känna igen sig.

Kanske blir du inspirerad att göra en egen vision board? Den kan ju se HELT annorlunda ut.

Kanske handlar din Vision board om att få mer tid med barnen/barnbarnen? Om att göra världens fetaste karrirär. Kanske handlar den om att du, till skillnad från mig, verkligen drivs av pengar. Eller drömmer om att bli modigare eller att jobba mindre och få mer fritid. Om att våga ta för sig mer eller om att unna sig mer egentid. Inget är fel. Allas vision boards kommer se olika ut och det är ju hela poängen.

Den ska hjälpa oss att hitta kärnan i hur vi vill leva och stötta oss i att hålla riktningen så att vi lever som vi vill leva. Inte som någon annan bestämt att vi borde leva.