Arkiv
- October 2025
- September 2025
- August 2025
- June 2025
- May 2025
- April 2025
- March 2025
- February 2025
- January 2025
- December 2024
- November 2024
- October 2024
- September 2024
- August 2024
- March 2024
- February 2024
- December 2023
- October 2023
- September 2023
- June 2023
- April 2023
- December 2022
- October 2022
- December 2021
- November 2021
- October 2021
- September 2021
- July 2021
- June 2021
- November 2020
- October 2020
- September 2020
- July 2020
- June 2020
- May 2020
- April 2020
- March 2020
- February 2020
- January 2020
- December 2019
- November 2019
- October 2019
HITTA I BLOGGEN
När jag tappar riktningen går jag tillbaka till min vision board
Det finns perioder då jag ifrågasätter allt.
När jag blir osäker, känner mig trött eller börjar tvivla på om jag verkligen är på rätt väg.
Då går jag tillbaka till min vision board.
Den sitter på väggen i mitt arbetsrum och har hängt med i flera år nu — fylld med små påminnelser om vem jag är, vad som är viktigt för mig och hur jag vill leva.
På min vision board står saker som:
Ha roligt.
Gå utanför boxen.
Och Pippi-citatet:
“Det har jag aldrig provat förut, så det klarar jag säkert.”
Det kan låta enkelt, nästan banalt — men för mig är det avgörande.
För när jag fastnar i prestation, jämförelser eller oro för framtiden behöver jag påminna mig om just det där:
Att mitt varför inte handlar om perfektion, utan om glädje, nyfikenhet och utveckling.
Jag har alltid drivits av känslan av att få skapa, prova, lära och växa.
Att testa nya idéer, även när jag inte vet hur de ska landa.
Och ibland betyder det att saker inte blir som jag tänkt – att jag får justera, lära och hitta en ny väg.
Vision boarden hjälper mig att hitta tillbaka till det perspektivet.
Den påminner mig om varför jag började, och om att vägen framåt sällan är rak — men att jag ändå kommer framåt.
När man är mitt i livet – allra helst under småbarnsåren – kan det verkligen kännas som att livet bara “händer”.
För mig, eftersom mitt privata jag och mitt jobb-jag är så sammanflätade, har det blivit extra viktigt att sätta ord på vem jag är, vad jag behöver och vart jag är på väg.
Att påminna mig själv om mitt varför hjälper mig att hitta tillbaka – till riktningen, lugnet och glädjen i det jag gör.
Vad skulle ditt “varför” vara, om du satte ord på det?